, ,

Så går det för Sverige och de globala målen

Statistisk uppföljning av Agenda 2030

När FNs generalförsamling antog resolution 70/1, ”Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling”, så åtog sig regeringarna i FNs medlemsstater inte bara att ta de stora stegen som omgående krävs för att föra in världen på en hållbar och motståndskraftig väg, de åtog sig också att ta det primära ansvaret för uppföljning och översyn, på nationell, regional och global nivå, av de framsteg som görs i genomförandet av de globala hållbarhetsmålen och delmålen under de kommande 15 åren.

SCB har fått regeringens uppdrag att redovisa en statistikbaserad analys av Sveriges genomförande av Agenda 2030. Uppdraget är uppdelat i två delar och denna rapport utgör redovisningen av första deluppdraget som innebär att SCB ska, baserat på tillgängliga data och resultat, analysera hur Sverige i dagsläget lever upp till Agenda 2030:s mål och delmål.

– När det gäller exempelvis delmål om att skriva på och tillämpa internationella konventioner når vi dem generellt medan när det gäller exempelvis målen om att minska fossilbränsleanvändningen och förebygga våld och ohälsa finns det en hel del att göra, säger Viveka Palm i ett pressmeddelande.

Vi har plockat ut de mål som Eksploria skriver om mest:

Mål 6: Tillgång till rent vatten
Vattenmålet har åtta delmål om tillgång till rent vatten och till möjlighet att tvätta sig, hur stor del av avloppsvattnet som renas, tillståndet i sjöar, effektiviteten i vattenanvändningen, torka, samverkan mellan användare, skydd och återställande av vatten samt bistånd till vatten och sanitet och lokal planering av vattenförvaltning.

Resultat: Tillgången till rent vatten i Sverige är mycket god i ett globalt perspektiv. För de globala indikatorerna kan översiktliga bedömningar göras och SCB gör då bedömningen att Sverige uppnår målen.

Mål 7: Hållbar energi för alla
Energimålets delmål innefattar tillgång till el och rena bränslen för hushållsändamål, andelen förnybar energianvändning, energieffektivitet samt finansiering av renare energi i låginkomstländer.

Resultat: Tillgång till elektricitet och ur hälsosynpunkt rena bränslen, är från ett globalt perspektiv god i Sverige och bedömningen görs att dessa indikatorer inte behöver följas upp nationellt. Utsläpp från transporter och vedeldning lokalt kan dock ge betydande hälsoproblem vilket följs upp i mål 11.6.2. Målet om att öka andelen förnybar energi är väsentligt och följs upp som en del av EU:s direktiv om främjande av förnybar energi

Mål 11: Hållbara städer och samhällen


Detta mål innehåller delmål om tillgång till bostäder, transportsystem, trafiksäkerhet och tillgänglighet för alla, inkluderande planering, bevarande av kultur- och natur-arv, om att minska effekterna av katastrofer och förbättra luftkvalitet, om avfallshantering, tillgång till grönområden och offentliga platser och om att minska psykologiskt, fysiskt och sexuellt våld. För att nå miljökvalitetsmålen om frisk luft krävs bland annat minskade utsläpp av kväveoxider och partiklar. Luftföroreningar leder till ett antal tusen för tidiga dödsfall per år.

Resultat: Enligt uppföljningen av de nationella miljökvalitetsmålen når Sverige inte målet Frisk luft.

Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion
Här finns delmål om att genomföra ett FN-ramverk, hållbart nyttjande av naturresurser (samma som redovisas i mål 8), om att minska matsvinn, förbättra hanteringen av kemikalier och avfall, öka hållbara metoder och rapportering från företag och främja hållbar offentlig upphandling, öka människors kunskap om hur hållbar utveckling uppnås, stödja utvecklingsländers förmåga att övergå till hållbar produktion och konsumtion, utveckla en hållbar turism och om att omforma subventioner till fossila bränslen.

Resultat: Sverige har arbetat med detta temaområde under en längre tid och det är relevant för nationell uppföljning. Den första indikatorn, om Sverige är ett land som har en plan för att tillämpa det tioåriga ramverket för hållbara konsumtions- och produktionsmönster, är därmed uppfylld.

Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna
Den proposition som lagts under våren 2017 föreslår att Sverige ska ha noll nettoutsläpp av växthusgaser år 2045 varav minskningen i Sverige ska vara 85 procent.

Resultat: Dagens utsläpp ligger över nationella mål och åtaganden i Parisöverenskommelsen.

 

 

Mål 14: Hav och marina resurser
Målet om hav och marina resurser har delmål om att minska föroreningar som näringsämnen och plast till havet, att återställa och förvalta ekosystem, åtgärda havsförsurningens konsekvenser genom vetenskapligt samarbete, återställa fiskbestånden genom att reglera fisket och förhindra destruktiva fiskemetoder, skydda minst 10 procent av kust- och havsområdena, förbjuda vissa fiskesubventioner, säkerställa tillträde för småskaligt fiske och ratificera och implementera FN:s havskonvention.

Resultat: I uppföljningen av de nationella miljökvalitetsmålen anges att Sverige inte når målen för Hav i balans och att övergödning, farliga ämnen och delvis svaga fiskbestånd är utmaningar.

Mål 15: Ekosystem och biologisk mångfald 
Detta mål har delmål om att återställa och bevara ekosystem på land och i sötvatten, såsom skogar, våtmarker, bergsekosystem. Dessutom ingår delmål om att bekämpa förstöring av mark som t.ex. ökenspridning, om att förebygga utrotning av hotade arter, förvalta genetiska resurser, stoppa tjuvjakt och olaglig handel med djur och växter, om att bekämpa invasiva arter, integrera ekosystem och biologisk mångfald i planer och räkenskaper och om att mobilisera finansiering för dessa mål.

Resultat: Enligt uppföljningen av de nationella miljökvalitetsmålen når Sverige inte målen för Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv.

 

Enligt rapportskaparna har bredden i Agenda 2030 varit en stor utmaning i analysarbetet. Andra målen handlar exempelvis om arbetslöshet, hälsa, utbildning, fred och stöd till internationell utveckling. Målen är heller inte anpassade för individuella länder, vissa delmål är formulerade för att fånga upp problem som drabbar de allra fattigaste länderna medan andra rör frågor som alla länder ställs inför.

I den andra delrapporten, som ska redovisas senast den 15 oktober 2017, ska SCB bl.a. undersöka om det är möjligt att för vissa delmål ta fram integrerade indikatorer och lämna förslag på nationell rapporteringsstruktur för nationella och globala indikatorer.

Läs rapporten i sin helhet på SCB´s hemsida

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

två × 5 =